ettusentvåhundrafemtioen

Det är lätt att bli tom när det är dåligt väder ute. Från sjunde våningen ser halva staden ut att vara indränkt i sig själv, i någon slags grå massa som tar över och smälter färg. Saturation mode är nere på - 23 och det är i princip bara mellanregister som hörs i fågelsången. Jag kan trösta mig med att jag ska jobba idag. Då kommer jag tjäna pyttelite pengar som kommer gå någon annanstans än på lycka och rikedom. Det återfinns en viss frustration mellan raderna.

Jag vill inte söka nytt jobb men jag behöver komma härifrån oftare. Det finns inte plats för mig här.

känner du fortfarande ingenting
efter allt som hänt
jag fastnar i dina ögon gång på gång
fjantigt tuggandes på sugröret
som håkan sa
om du vill ha mig, kan du få mig så lätt