dag ett som sambo
Så där ja. Då är man tillfällig sambo. Tid som ska spenderas med pojkvän i etta på 35kvm: 4 veckor - 1 vecka på resa. Två dagar genomförda.
Igår kom jag fram till Samarkand, eller i alla fall min älskades famn. (Hah.) Eftersom jag börjat min resa i den arla morgonstunden så bjöd han mig på en fin och laktosfri frukost, allt avnjutet till utsikten av Söder om Söder. Sen tog vi en promenad längs "sopbergen" som jag inte riktigt vet vad de består av men jag antar att om man skrapar lite på ytan så blir man lite ..äcklad? Hur som helst så var de höga kullar med gräs och träd på och frisbee-golfbanor. Mysigt.
Idag blev det en väldig ambition som väckte oss. Det ligger nämligen ett dagis precis utanför så jag vaknade klockan tio av barnaskratt. Med den biologiska klockan evigt ringandes i huvudet bestämde jag mig på stört för att utnyttja livet till max: dvs åka in till centrum för att leva det ultimata barnfria livet och göra saker som jag vet att jag inte kommer göra i lika stor utsträckning när jag blir mamma. Till exempel så gick vi och tittade i skobutiker. Hade jag haft en unge hade jag säkert behövt plocka ut en och annan sko ur tultingens mun så fort jag vänt mig om för att försöka mig på att klämma ned mina egna fötter i ett par converse. Sen så fikade vi; också en grej jag hatar att småbarnsföräldrar "tar sig rätten till". Det borde finnas speciella föräldrafik så vi som inte har barn slipper stå ut med barnaskriket ett par fem år till. Till exempel så har mitt favoritfik i Umeå blivit infekterat av bäbisar och svullna bröst och barnmatsburkar. Åhh. En väldig suck.
Vi avslutade dagen med att gå på bio; Morgan Paulsson - världsreporter. En mysig kväll på tu man hand. Plötsligt så känns det här nyblivna sambolivet inte så hemskt. Nu är steget bara att skaffa fiskar.
Igår kom jag fram till Samarkand, eller i alla fall min älskades famn. (Hah.) Eftersom jag börjat min resa i den arla morgonstunden så bjöd han mig på en fin och laktosfri frukost, allt avnjutet till utsikten av Söder om Söder. Sen tog vi en promenad längs "sopbergen" som jag inte riktigt vet vad de består av men jag antar att om man skrapar lite på ytan så blir man lite ..äcklad? Hur som helst så var de höga kullar med gräs och träd på och frisbee-golfbanor. Mysigt.
Idag blev det en väldig ambition som väckte oss. Det ligger nämligen ett dagis precis utanför så jag vaknade klockan tio av barnaskratt. Med den biologiska klockan evigt ringandes i huvudet bestämde jag mig på stört för att utnyttja livet till max: dvs åka in till centrum för att leva det ultimata barnfria livet och göra saker som jag vet att jag inte kommer göra i lika stor utsträckning när jag blir mamma. Till exempel så gick vi och tittade i skobutiker. Hade jag haft en unge hade jag säkert behövt plocka ut en och annan sko ur tultingens mun så fort jag vänt mig om för att försöka mig på att klämma ned mina egna fötter i ett par converse. Sen så fikade vi; också en grej jag hatar att småbarnsföräldrar "tar sig rätten till". Det borde finnas speciella föräldrafik så vi som inte har barn slipper stå ut med barnaskriket ett par fem år till. Till exempel så har mitt favoritfik i Umeå blivit infekterat av bäbisar och svullna bröst och barnmatsburkar. Åhh. En väldig suck.
Vi avslutade dagen med att gå på bio; Morgan Paulsson - världsreporter. En mysig kväll på tu man hand. Plötsligt så känns det här nyblivna sambolivet inte så hemskt. Nu är steget bara att skaffa fiskar.
Kommentarer
Trackback
