ettusentvåhundrafemtioen

Idag är det ingen vanlig dag, för nej, idag är det min killes födelsedag. Det går lite trögt med firandet eftersom han skulle iväg på intervju för tredje gången den här veckan - och det alldeles för tidigt förstås också så man knappt hinner säga grattis innan han svischat ned för hissen. Hur som helst så har jag klivit upp i arla morgonstund igen och hittills hunnit med att både städa lägenheten och baka bröd. Frågan är i och för sig hur svårt det är då lägenheten är på 31 kvm och det var brödmix. Däremot blir brödet väldigt gott och så är det inte så svårt att göra, bara blanda med vatten och jäsa lite väl länge (30 min + 45 min). Ppaketet kostar strax över en tia för två bröd och man köper den på Lidl tror jag. väldigt värt i alla fall, och gott!

Jaja, så här kan det se ut när man är huslig i Högdalen. Jag tar inget ansvar för huruvida min degklump inte ser klar ut. Bilderna är tagna i processen så att säga.

Det är annandag påsk och jag sitter ensam i våran lilla lägenhet på sjunde våningen och ser vita flingor virvla utanför balkongfönstret. Kyrktuppen vänder sitt av guld skinande ansikte mot oss och förklarar att snön kommer norrifrån. Hemifrån. Jag myser och låter vintern hålla fast ett tag till. På samma sätt låter jag lovet smyga sig på. Den här veckan kommer vara sista veckan här på ett tag. N fyller år på torsdag så jag får väl allt försöka mig på en present. Det som alltid är så svårt. Funderar på att ha ett litet party i hans ära på fredag. Återkommer med mer information tror jag.

Ikväll kommer Ludde och på torsdag kommer Erik upp från Malmö. Kommer bli nice. Ska försöka se om de vill hänga på en bowlingmatch innan helgen. Jag spelade mot N senast men det gick så dåligt att jag inte ens vill skriva hur det gick här. Låt oss säga så här; det blev en del F.

Hela dagen har gått åt till att läsa i den vegetariska kokboken som jag fick av N i julklapp. Det finns en hel del goda grejer där, jag har nog mest fastnat för misosoppan än så länge. Suktar järnet så det får bli en liten tripp till Japanbutiken på Söder snarast möjligt. Ikväll blir det dock en annan asiatisk specialitet; i jordnötens ära blir det soyabitar i sataysås med ris och wokade grönsaker. Kan det bli äckligt? Nej?

på långfredagen var jag och n hos min gammelfaster i järfälla. där träffade vi farfar, farmor, farbror och faster. det var trevligt men jag bröt av två stråkar när jag skulle försöka mig på att spela fiol. synden straffar sig själv.

efter det så åkte vi till sundbyberg där vi mötte upp med gurra och moa. innan dess hann både jag och n fastna i lite sorg då det stod en ensam man på tunnelbaneperrongen. han var överviktig och hade en sån där hemsk hållning med hakan ut och nacken böjd. han såg så ensam ut i folkvimlet att jag blev alldeles ledsen. det blev absolut inte bättre av att han då tar fram en liten plastkam och börjar snygga till den lilla flinten. stackarn.

om man inte vill käka ägg eller ha ägg i fönstrena, kan man göra något annat istället? jag gillar inte riktigt fjädrar heller...

jag gjorde jättebra ifrån mig på c-proven tycker jag så nu är det inte mer än rätt att jag ska få en plats på musikhögskolan.

här i hogvalley lever livet sin stilla gång. jag klippte min karl nyss så han står och försöker duscha bort håret från ryggen. vi har fastnat lite extra för Mammas nya kille på P3 och äter chili sin carne för tredje gången till middag. jag köpte en chrysantemum för 15 kronor på vårat coop idag och efter middagen blir det teve och eventuellt en kladdkaka.
god efterrätt: arlas meze yoghurt blandas med honung i en skål. om honungen är stel kan man ösa över lite i en skål och försiktigt värma i mikron innan man her i den i yoghurten. akta så den inte blir varm, bara lite lös. häll sedan blandningen över jordgubbarna eller den frukt du nu råkar ha i närheten och njut. går fort och är inte jätteonyttigt.

imorgon är det långfredag och då ska vi vara fina för min gammelfaster har bjudit in till påsktrivsel i järfälla. farfar, farmor, farbror och hans fru kommer. de två senaste har jag nog aldrig träffat så där ordentligt så det blir spännande. sen ska vi på påskfest i rågsved. där emellan försöker jag nog klämma in en liten stabat mater-konsert i vantörs kyrka. får se om jag hinner.

Nästa gång vill jag inte ha mensvärk när jag söker. Hoppas hoppas hoppas att jag kommer in i Malmö.

Jag och N ska till hans pappa och äta middag nu och sen hoppas jag att vi kan se melodifestivalen. Vore ovärt att missa finalen när man följt alla deltävlingar.

Jag gick inte vidare i Stockholm. Det var strul med pianisten som inte fått mina noter i tid, så jag fick spela första och svåraste stycket helt utan komp. Sen fick jag spela mitt andra stycke för långsamt då pianisten inte hann med i mitt tempo. Jaja. Jag kom vidare i Malmö i alla fall så jag jublar lite grann. Vet ingenting om Örebro men det är C-prov i början på nästa vecka så jag ska göra mitt bästa och försöka bli en fejkskåning.

Nu sitter jag i alla fall nyduschad hos N och ska göra mig fin då Gustav och Moa bjudit över oss på "parmiddag". Kanske fira framgångarna lite?

Igår var jag och T på jazzklubben. Vi såg Charleston Sisters and The Golden Boys samt vann en bok om Monica Z i pausen.

Om det nu är så att jag inte kommer in någonstans på musikhögskolan så har jag ett antal alternativ som jag plitat ned under dagen. Detta är en följd av gårdagens lilla panik som spred sig från dn.se till mig till flertalet av mina vänner som också känner denna kvartslivskris. Mina planer är dessa:

Kommer jag inte in på musikhögskolan i år så händer detta:

• Jag flyttar hem till mina föräldrar över sommaren för att jobba och spara pengar som annars gått åt till hyra. Sen försöker jag ta mig ned till Stockholm igen för att söka jobb och lägenhet.  Där jobbar jag ett tag och sen gör jag den där sabla resan till Asien. Dock inte till södra delarna, hellre Kina, Japan, Ryssland och Mongoliet.
  
• Jag har nu dessutom skrivit in mig på en kurs i NkB i början av sommaren. Fett ovärt att jag inte läste kursen i gymnasiet men det tar en månad att läsa in och sen kan jag börja på sjuksköterskeprogrammet för att sedan ta ett sabbatsår och jobba/resa då. Tanken med den utbildningen är att jag sedan vidareutbildar mig till barnmorska, som är typ det coolaste yrket som finns.
  
• Jag söker Birkagårdens FHSK på klassiska linjen och bor i Stockholm.

Om jag nu skulle komma in på musikhögskolan så har jag fortfarande sabbatsårsalternativet om jag känner att ytterligare 4,5 år inte är min grej.

Den här dagen innebar hittills ett brutalt uppvaknande ur det mentala skal av självförnekande jag omgett mig av den senaste tiden. Någon gång måste man ta sig i kragen och i dag var det en sån gång. Ibland behöver man såna "kragtagardagar" då man ger sig själv och sin spegelbild en, om inte bokstavlig så i alla fall en symbolisk, ordentlig smäll på käften. Vakna och sluta tyck synd om dig själv, sluta titta ut genom fönstret och önska att du vore någon annan stans, sluta gräv efter någon slags tomhet i själen och sluta för guds skull lyssna på Fleetwood Mac! Det var min uppmaning till mitt alter ego som begravt sig under täcket med Oprah på teven och en kopp nyponsoppa i handen. Alter egot svarade med en utsträckt tunga som jag snabbt högg av, här ska det ut och göras hitta-på-ärenden.

Den nyuppvaknade Irina tog med sig den person i min omgivning som är mest "på" på saker, Therese. Hon hade inga lektioner precis som jag, så vi satte oss på eniro för att hitta de minst exploaterade och mest pittoreska ställena i närheten av B-town. Vi hamnade till slut i Ljusdal hos Mormors Antik, Flitiga Lisa och sist på Solhuset. Det var ju just typiskt att när Urkult-Irina vaknat till liv för första gången i år, så ska det vara precis efter att hon läst i Sofi Fahrmans nättidning att "ethno är den nya innetrenden". Plötsligt ska det vara inne med Emmaus, batik, långa saronger, läderarmband och svett. Tusan. Inte för att jag inte vill att Rädda Barnen ska gå utan bidrag, utan för att jag alltid av princip alltid vill göra tvärt emot. Jaja, hur som helst så var Solhuset i lilla Ljusdal, Hälsingland, just precis vad jag behövde en sån här uppvaknardag. Jag köpte fyra påsar soyaprodukter för 21:- kr styck, mycket prisvärt och hittade mycket annat roligt. Therese, som känner för att förnya sig själ i enlighet med kragtagardagen, köpte en burk kikärtspaté. Mycket smaskens till frukostmackan med lite avocado och skivad tomat istället för den gamla hederliga ostfrallan. Efteråt drack vi rättvisemärkt kaffe i det lokala fiket och läste kyrkotidningar. Hellre hitta sig själv än att hitta vårens nyckelplagg var ledtemat idag.

Dagens låt: Peter Jöback och Annika Norlin - Han är med mig nu
Mest för att texten är så otroligt rolig. I låten har Annikas ex gått och blivit ihop med Peter till hennes stora förtret.

haha, okej jag vet att detta är väldigt krystat men det finns en inspelning från bells med hanna baummann och hennes superba band. i detta band ingår även undertecknad så därför blev jag extra glad när jag såg att den fanns på internet. här är länken, låten heter Peace and quiet. hoppas på mer av dessa angenäma överraskningar. nu ska jag försöka få i mig lite mat och sen titta på "en annan del av Köping" vid åtta-tiden på fyran. rekommenderas starkt.

måste passa på så här i pop-pojke-hysterin att slänga in en duo i stil med lasse lindh eller en ung lars winnerbäck. anders persson och carl smith är två fina pojkar med gitarrer och munspel som har viljan att skriva låtar som skär i hjärtat. de har precis släppt sin första skiva och jag smyglyssnade lite på första singeln på myspace. perfekt att ha på i bakgrunden när man läser en bok medan regnet försöker ta sig in från andra sidan fönstret, vilket är precis som det vill göra nu. det är kallt, jag glömde mina tofflor med mitt humör kvar i stockholm. vad ska man göra när man inte vill laga mat men inte heller vill handla färdigmat? vad ska man göra när all inspiration gått och gömt sig? mannen är jag även om jag har bröst. mannen är jag och snart förgås jag av detta segande.

jag tror man vet att ett ägg är dåligt om det flyter. ska testa för jag har 12 ägg som gått ut och jag hatar surägg med gröna gulor så man måste kräkas nästan. jag har varit med om det en gång och banne mig, är det inte en gång för mycket så säg?

vi gjorde chips i onsdags. OTROLIGT tidskrävande i förhållande till hur goda de blev men det var roligt i alla fall.

Igår gick i princip hela dagen ut på att ladda upp inför melodifestivalen. Det gick till och med så långt att vi åkte från kära Hogvalley hela vägen till Rinkeby för att köpa just den där friterade auberginen till våran förträffliga falafel-middag.



Det var roligt men långt att åka och tunnelbanan längs blå linjen är ingen höjdare tycker jag. Men men. Vi kom dit, fann vad vi letade och kom oss tillbaka igen. Den enade åsikten kring Melodifestivalen var kring middagsbordet att det var bra att Nordman vann.

Här ovan är även en bild på min bror (till höger). Han ser man inte så ofta här på bloggen, men det ska det bli ändring på hädanefter.

Jag och min raring N tog planet till Umeå för lite riktig vinter. Väl där hade syskonen mina sportlov så det blev både springande på stan som det blev pulkåkning. Hem till Stockholm sen och nu är jag tillbaka i B-town för övande och koreografi på onsdag.

Ikväll ska jag och Klara-Lysander gå på konsert. Det blir kul. Dessutom ska Eric Gadd släppa en skiva snart, med svenska texter. Låter pepp. Hörde ett smakprov på radio idag, "200 000". Han låter som Kaah. Stackars Gadd, var ju 15 år före, hah.

Tog sköna bilder i helgen med Ns finfina kamera. De kommer upp snart. Heh.

I Stockholm åker man kollektivt var man än ska. Kanske att man kan tänka sig att gå en snutt för att komma till tunnelbanan eller mataffären men banne mig, ska man åka iväg så ska det göras rejält. I Malmö finns i och för sig bussar, men man kan gå/cykla runt utan större problem. I Stockholm blir man lite förfärad när man promenerat förbi två olika tunnelbanestationer. Det är det lite väl mycket tid som spenderats va. I Norrland, eller Umeå/Bollnäs då som jag faktiskt kan referera till, där går det knappt några bussar. Det finns väl en sån där 14 linjer och ändå är staden och bråkar med Örebro i storleksordning. Till mitt gamla bostadsområde som låg 2 km sydöst om stan, gick bussarna fyra gånger om dagen.

I Malmö kan man bo i innerstan. Jag är hos en kompis som bor jättecentralt och ändå har råd att leva. I Stockholm måste man vänta 24 år i bostadskö för att få lägenhet på Kungsholmen. Där får man börja med andrahandskontrakt i Alby innan man kommer någonstans. Har man inte blivit av med alla sina besparingar eller möbler efter den tiden så kanske man kan hitta ett förstahandskontrakt, då i Sundbyberg efter si så där 3 år. I Umeå är bostadsmarknaden så där, en hel hop med studenter krossar glasflaskor varje år i maj-juni för att försvara sina stackars internatrum från pöbeln med ha-begär. Kan du tänka dig att bo i radhus är det inga problem däremot. I Bollnäs är det bara att fråga så får du i princip betalt för att stanna.

I Stockholm blir man lite nervös om man kommer från Norrland, eftersom man inte vet hur det går till med stress, pendeltåg och rulltrappeplacering. I Malmö blir man nervös om man kommer från övriga Sverige eftersom det rätt tydligt inte är en stad som liknar någon annan man varit i. Man förstår inte språket och fattar inte grejen med alla små gatulivs med "Alltid det finns! Nya fynda varor!"-skyltar i Word-Art likt den vi såg igår. Här kan man köpa Kaputtsino. Blir man inte slut då så vet jag inte vad jag ska ta mig till för att försvinna.

Imorgon drar jag till Stockholm igen, men först måste jag avlägga en visit hos en gammal skolkompis, Petter, som nu går musikerprogrammet på Musikhögskolan här. Han råkade bo i kvarteret bredvid. Det händer inte varken i Stockholm eller i Umeå. I Stockholm hade det varit en fysisk omöjlighet och i Umeå vet man allt som händer i kvarteren som ens egen ficka. Bara i Malmö som sagt.

Jag vill åka hem! Less på att ha tre adresser och vara på en fjärde. Dags att skriva sig någonstans.

erik lagar mat och jag frar med mitt vackraste leende

mina tankar kring malmö, staden och dess befolkning är många. när jag kom hit igår så var det blött, mycket folk och massor av bussar som åker kors och tvärs överallt. det finns ju varken spårvagn eller tunnelbana (än så länge, men ryktet säger annat) så busstrafiken är rätt välförsedd med skattepengar. sånt tjafs pysslar inte vi norrlänningar med, varken hemma eller här så det blev en vacker men blöt promenad i kalla vinter-malmö. väl framme ville jocke, hans flickvän emelie som för övrigt hade riktigt fräcka lösögonfransar, och victor gå ut och dricka öl. de kom senare hem, senare som i 04:15. en av vännerna placerade sig direkt på golvet framför toalettstolen och proklamerade den som hans härskare med högljudda kräkningar. jaja, jag har lärt mig att rycka på axlarna à la Skåne, och när klockan slår arla morgonstund är det bara upp och byta strumpor.

sökningen gick rätt bra. på vägen dit fick jag sällskap av erik som skulle agera guide. solen sken och jag förstod nästan på en gång hur skåningarna trivs i sitt nordtyska land. väl framme träffade jag inte jonas, som jag hade hoppats på, och inte heller lena från tåget igår. jag kände mig väldigt ensam på uppropet innan jag fattat att den ivrigt vinkande token på hörnet i själva verket var min klasskompis från bollnäs. det kändes lite lättare med victor vid min sida, och när vi blev uppropade efter varandra så kändes det ännu lite lättare. jag var först ut eftersom jag uppenbarligen är den enda i hela sverige som söker lärare på viola. hittills i alla fall, i örebro som i malmö.

efter sökningarna träffade jag en gammal klasskompis från förra året som också sökte, och vi gick in till stan. erik kom och mötte mig och vi gick tillbaka till värnhem. i lägenheten är det mörkt, alla i jockes entourage ligger i dubbelsängen och svettas av bakfyllan och det enda jag vill är att streama house från http://www.watchsitcoms.com som erik så fint visade mig igår. han är en fin kille.