ettusentvåhundrafemtioen

kilometer har jag mellan dåtid och nutid

världens finaste

Jag saknar dig, hörru.

Det är långa och monotona dagar när man inte jobbar

och så är det väldigt ensamt utan dig.
Ditt skratt och dina påhitt är ingenting man bara hittar
så där lite var som helst hos vem som helst,
 de är speciella och jag börjar få abstinensbesvär.