ettusentvåhundrafemtioen

(att läsas med en eftertänksam, finsk röst

...ungefär som ett mumintroll)


Kära dagboken,
idag snöar det i Malmö.

Det gjorde det int imorse när jag gick till skolan. Då sken solen. Men det kom lit snö på vägen och jag mötte tre barn. De kom från ett annat land. De var ungefär sju år gamla och den ena sa "jag hatar Sverige, jävla snö". Det tyckte jag var lit roligt.

I skolan träffade jag Rickard och Edvard. Vi fikade lit och pratade om en konsert vi varit på, alla tre. Edvard hade rakat av sig allt hår i ansiktet. Jag kände först int igen han. Han sa att han kom från Bosnien. Det hade jag ingen aning om.

Jag spelade lite fiol. Mest på mina gamla låtar från folkhögskolan. En svår. Den gillar jag. Från Hälsingland.

Sen hade vi kör och jag, som var så snorig, var ensam i min stämma. Nu är jag hesare. Jag och Johan från Remidjen spelade lit efteråt. Ungefär två timmar. Det var kul med fiol. Vi spelade en låt från Ronja. Den är så fin. Det var ett barn i Svalöv som ville sjunga den. Jag hade int hört den förut men jag gillade den då och jag gillar den än mer nu.

Klockan blev så mycket så jag fick springa i slasket till bussen. Mina skor blev blöta och jag frös lit. Men jag hann till konserten och den var fin. Det var jazz + orgel i en kyrka.

När jag kom hem var det kallt i min lägenhet. Varför är det så kallt? Jag gillar int det. Men min dator gör det, den går så snabbt så snabbt när den är kylig. Som jag på promenad ungefär. SOm tur var, hittade jag lite godis i en skål hemma så nu blev jag också lite glad.

Jag måst ladda min telefon och ringa han den där killen. Jag måst göra lite skolarbete på hans dator. Den litar jag mer på. Plus att han har Sibelius. Och att det är varmare där. Och jag får en god frukost. Plus att jag är kär i han.

Hej för alla.