lördagen
Jag missade helt gårdagens schlagerfest på teve. Var på Kevin i min klass spelning med bandet Bad Sneakers på Vinylbaren, vägg i vägg med Kulturbolaget. På KB spelade Brandy, en till synes avsomnad tonårsstjärna med hits som "The boy is mine" (se klipp 1 nedan). Vi stod vid dörren och lyssnade men orkade inte betala halva studielånet i dörren, vilket det kändes som. Vi drog till Rebecka som firade 25 år, lyssnade på Careless Whisper med allas våran George Michael," en riktig mysfarbror", och käkade winegums.
Sen bangade jag på utgång på Babel och Funktion så jag drog till Robert F där Andreas var. När jag kom dit så satt de ett gäng vid ett belamrat köksbord fullt av skålar med friterade zucchiniskivor. Vi lyssnade på Robbans gamla barndomshits och han berättade om sin första fylla; Mallorca -90. Jag kände mig lite liten som var 4 år gammal då.
Kom hem efter en obehagligt lång bussresa från Folkets Park med ett gäng fulla ungdomar som klev av på centralen. De skulle på Slagthuset, en klubb/köttmarknad i hamnen. Jag kan inte låta bli att fnissa när de förkortar Slagthuset till Slakt.
- Fan, jag kommer visst komma in på slakt!
- Vi ska till slakt, ska du med? Det blir kul!
Nu är det morgon och jag sade just hej då till han "den där killen som jag är så kär i" som skulle åka och repa med nån grekisk fushiongitarrist. Själv ska jag sjunga Naji Hakims Saul de Tarse ikväll i St Andreas kyrkan på Fridhemstorget. Det är snabbt, atonalt, högt och på franska. En utmaning då med andra ord. Tills dess ska jag fortsätta njuta mitt förmiddagskaffe och mina rostade mackor med flädermarmelad. Lite lyx får man väl ha?
Här är Brandy och Norges fantastiskt söta bidrag. Heja fiol! Och grattis på 17e mai!
Sen bangade jag på utgång på Babel och Funktion så jag drog till Robert F där Andreas var. När jag kom dit så satt de ett gäng vid ett belamrat köksbord fullt av skålar med friterade zucchiniskivor. Vi lyssnade på Robbans gamla barndomshits och han berättade om sin första fylla; Mallorca -90. Jag kände mig lite liten som var 4 år gammal då.
Kom hem efter en obehagligt lång bussresa från Folkets Park med ett gäng fulla ungdomar som klev av på centralen. De skulle på Slagthuset, en klubb/köttmarknad i hamnen. Jag kan inte låta bli att fnissa när de förkortar Slagthuset till Slakt.
- Fan, jag kommer visst komma in på slakt!
- Vi ska till slakt, ska du med? Det blir kul!
Nu är det morgon och jag sade just hej då till han "den där killen som jag är så kär i" som skulle åka och repa med nån grekisk fushiongitarrist. Själv ska jag sjunga Naji Hakims Saul de Tarse ikväll i St Andreas kyrkan på Fridhemstorget. Det är snabbt, atonalt, högt och på franska. En utmaning då med andra ord. Tills dess ska jag fortsätta njuta mitt förmiddagskaffe och mina rostade mackor med flädermarmelad. Lite lyx får man väl ha?
Här är Brandy och Norges fantastiskt söta bidrag. Heja fiol! Och grattis på 17e mai!
Kommentarer
Trackback
