ettusentvåhundrafemtioen

Det är inte ens kul att blogga men jag gör det ändå. Jag känner mig så sjukt stressad över allt som händer och som ska hända och vad som borde hända - men som inte gör det. Till exempel så borde jag handla men jag har i princip inga pengar om jag inte ska ta av sparpengarna och det vill man ju inte. Tur att studielånet kommer på onsdag så jag har råd att köpa ägg.

Vad är det som händer när någon dör? Vem tar hand om all gammal mjölk? Vem gör dennes vardagssysslor? Vem matar katten? Dödar man katten efter att ägaren dött? Eller hur gör man? Jag är orolig. Om jag dör så borde jag ha förberett ett testamente. Vem ska få alla kläder till exempel? Ingen som vet.

Det är väldigt mycket snack och lite verkstad på skolan just nu trots att jag försöker mig på den andra stilen. Måste öva mer på violan, men jag måste också öva piano och gehör och satslära och dirigering och cello och violin och metodik och kammarmusik och gudvetvad.

-"Snart börjar det mysiga mörkret"
Johannes D har en bra inställning.

Om ni har spotify så kan jag rekommendera nya skivan av Kings of Conveinence: Declaration of Dependence. Som alltid så är det vackra melodier och på denna skiva finns även ett par spår med utsökt violaspel. Annars finns de på youtube också.