2010: 1
Efter att ha landat i hemmet igen efter 10 dagars tassande och trippande på tå i föräldrahemmet, så vaknar jag en morgon av att det är superkallt i rummet. "Andreas" viskar jag och ber honom krypa under mitt täcke för att bidra med lite värme. Jag ligger innerst i min 120cm säng och kommer någon kroppsdel utanför täcket och/eller rör vid väggen, så fryser jag genast till is. Han är minst lika kall när han lägger sin armar som legat UTANFÖR täcket några minuter. Jag känner hur jag i princip får kallbrand och sätter mig upp. Hur kan det vara så? Det är för mig oförståeligt hur jag kan flyttat 1250 km för att vakna ännu kallare än jag gjort i mina föräldrars oanvända gästrum med 17 grader varmt. Tydligen har Skåne drabbats av en köldknäpp eller som kvällstidningarna inom en snar framtid kommer kalla "köldkaos". Minusgrader, och det nästan tvåsiffrigt dessutom! Tur att jag köpte duntäcket så billigt i samband med "kaoset med de plockade änderna" förra året. Det gäller att hänga med i nyheterna så man kommer undan.
Jag kollar mig i spegeln när jag kliver upp. Den där fina färgen jag fixat mitt hår till gör nu att jag ser om möjligt än blekare ut än jag gjorde innan. Lite som att rita några blyertsstreck på ett vitt papper. Så känner jag mig. För första gången så upplever jag de här "julkilona" också. De som alla pratat om men som jag inte förstått var man ska ha dem. Jag har hittat dem nu! De sitter på brösten, på magen och på höfterna. Typiskt.
Men så köpte jag brittiska ELLE på väg ned med nattbussen från Sundsvall till Malmö. Det kan jag rekommendera alla som vill läsa ELLE: läs den brittiska istället! Visst den kostar dubbelt så mycket, men du får också dubbelt så mycket! I svenska ELLE så får man bloggutdrag och ganska fattiga reportage från olika städer samt diverse kärleks- och utseendetips. I brittiska ELLE så får man fantastiska bilder, artiklar om genus, porr för kvinnor (?), hemma hos-reportage hos RIKTIGA fotomodeller och inte alls lika mycket skitsnack om B-kändisar och bra hårprodukter. Det finns inga tidningar som är så bra på produktplacering som tjejtidningarna, enligt min åsikt. Jag börjar känna att det kanske är läge att få betalt för att läsa smörjan och se reklamen.
I alla fall. Med brittiska ELLE på näthinnan och bleka fula jag i den andra halvan av bildminnet så finns det bara en sak att göra: simma. För min del finns det ingenting som slår en dag på simhallen när man känner sig lite klumpig/ful/nere/blek/osv. Simma en timme, lägga sig i solariet några minuter, sätta sig i bastun och göra en hårinpackning. Jag är en helt ny person efteråt, och tur är väl det för hon jag verkar vara nu bara gnäller ju!
Imorgon har jag och Andreas varit tillsammans ett år! Helt sjukt. Vårt nyårslöfte är att gå ut och dansa mer. Det tycker jag låter bra. Vi har haft smekåret nu, ett år av tofflande och mysande. Nu ska vi dansa, träna och vara mer fysiska överhuvudtaget. Det gillar jag.
Jag kollar mig i spegeln när jag kliver upp. Den där fina färgen jag fixat mitt hår till gör nu att jag ser om möjligt än blekare ut än jag gjorde innan. Lite som att rita några blyertsstreck på ett vitt papper. Så känner jag mig. För första gången så upplever jag de här "julkilona" också. De som alla pratat om men som jag inte förstått var man ska ha dem. Jag har hittat dem nu! De sitter på brösten, på magen och på höfterna. Typiskt.
Men så köpte jag brittiska ELLE på väg ned med nattbussen från Sundsvall till Malmö. Det kan jag rekommendera alla som vill läsa ELLE: läs den brittiska istället! Visst den kostar dubbelt så mycket, men du får också dubbelt så mycket! I svenska ELLE så får man bloggutdrag och ganska fattiga reportage från olika städer samt diverse kärleks- och utseendetips. I brittiska ELLE så får man fantastiska bilder, artiklar om genus, porr för kvinnor (?), hemma hos-reportage hos RIKTIGA fotomodeller och inte alls lika mycket skitsnack om B-kändisar och bra hårprodukter. Det finns inga tidningar som är så bra på produktplacering som tjejtidningarna, enligt min åsikt. Jag börjar känna att det kanske är läge att få betalt för att läsa smörjan och se reklamen.
I alla fall. Med brittiska ELLE på näthinnan och bleka fula jag i den andra halvan av bildminnet så finns det bara en sak att göra: simma. För min del finns det ingenting som slår en dag på simhallen när man känner sig lite klumpig/ful/nere/blek/osv. Simma en timme, lägga sig i solariet några minuter, sätta sig i bastun och göra en hårinpackning. Jag är en helt ny person efteråt, och tur är väl det för hon jag verkar vara nu bara gnäller ju!
Imorgon har jag och Andreas varit tillsammans ett år! Helt sjukt. Vårt nyårslöfte är att gå ut och dansa mer. Det tycker jag låter bra. Vi har haft smekåret nu, ett år av tofflande och mysande. Nu ska vi dansa, träna och vara mer fysiska överhuvudtaget. Det gillar jag.
Kommentarer
Trackback
